Haïti : Assassinat du banquier Jean Guiteau Toussaint

guiteau-bec02Le président du conseil d’administration de la Banque Nationale de Crédit (BNC), Jean Guiteau Toussaint, a été tué par balles dimanche soir en sa résidence à Vivy Mitchell sur la route de Frères, à Pétion-Ville.

Selon les premiers éléments d’informations, M. Toussaint a été reçu des projectiles de bandits armés qui ont fait irruption dans sa résidence.  Les malfrats seraient repartis avec des bijoux et d’autres objets de valeur, selon la police.

Grièvement blessé, Jean Guiteau Toussaint a été transporté d’urgence à l’hôpital de la Communauté haïtienne où il a rendu l’âme.

Âgé de 56 ans, Jean Guiteau Toussaint présidait depuis plusieurs années le conseil d’administration de la Banque Nationale de Crédit (BNC).

Diplômé en Gestion à l’Institut National d’Administration, de Gestion et des Hautes Etudes Internationales (INAGHEI), ancien professeur d’Université, avant de se retrouver à la tête de la BNC, Guiteau Toussaint a travaillé au ministère de l’Economie et des Finances où il était directeur général et également dans d’autres institutions financières.

Il a été directeur financier de l’Institut de Développement Agricole et Industriel (IDAI) devenu par la suite, Banque Nationale de Développement Agricole et Industriel (BNDAI).

En dépit de tout, c’est son parcours exemplaire avec la Banque Nationale de Crédit qui restera comme la réalisation majeure de sa vie professionnelle.

Guiteau Toussaint est arrivé à la BNC en 1999, plus précisément au mois de mars 1999 avec une mission claire, nette et précise : Celle de restructurer cette institution. D’ailleurs le comité qu’il préside s’appelle le Comité provisoire de contrôle et de restructuration de la BNC. Ce qui constituait un détour dans la vie de la BNC vu qu’avant, c’était toujours un conseil d’administration qui dirigeait cette institution.

Au cours des dernières années, M. Toussaint avait hissée la BNC au troisième rang des institutions bancaires haïtiennes. Il devait procéder ce mardi 14 juin 2011 au lancement officiel d’un important programme de prêt hypothécaire dénommé « Kay Pam » dans le cadre de la reconstruction d’Haïti.

Une pensée sur “Haïti : Assassinat du banquier Jean Guiteau Toussaint

  • 13 juin 2011 à 8:45
    Permalink

    Est-ce ainsi qu’on veut inciter les cadres à revenir au pays!

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 8:49
    Permalink

    santralizasyon an se yon gro koz nan ensekirite-a
    kondoleans pou fanmiy ak zanmi mesye Guiteaud Toussaint.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 9:06
    Permalink

    Mta renmen konnen ki moun Jodia jan bagay sa yo yé nan péyi sa a, ki ta gen kob li ki pral pran chans investil nan péyi défroké sa a,koté lavi moun pa gen okin valè,franchman se yon gro andikap li yé pou péyi dayiti,

    En 1986 mwen te gen 23 lané sou tèt mwen,jodia mgen dwa di sa trè fort ke mwen té gen chans poum te konnen lavi dous péyi dayiti,koté mté konn soti lèm vlé m’antré lè idém dim san pè san pansé ké yon bagay ka rivém

    Paské sa kap pasé nan péyi sa a jodia,pa ta ka fèt sou Divalié malgré paské mwen menm pèsonèlman mpa wè simpleman koté negatif yon lidè politik,mtoujou wè koté pozitif la tou.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 9:09
    Permalink

    Genèse 9:5-6 « Sachez-le aussi, je redemanderai le sang de vos âmes, je le redemanderai à tout animal; et je redemanderai l’âme de l’homme à l’homme, à l’homme qui est son frère. 6 Si quelqu’un verse le sang de l’homme, par l’homme son sang sera versé; car Dieu a fait l’homme à son image ».Repentez-vous car le royaume des cieux est proche.Mes condoléances à cette famille,que Dieu vous bénisse!

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 9:47
    Permalink

    SE REALITE HAITI SAK BON PA DURE SI YON BANDI YO TE KONN GUITO TRES BIEN YO TAP REFUZE KRIM SA A YO VOYE YO FE A SE INKONPETAN SELMAN PEYI A BEZWEN OK PI 2VAN NA WE GUYTO MERCI POU TOUT SA FE

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 10:01
    Permalink

    Nous vivons dans une Haiti
    ou regne l’insecurite
    les assassins tuent sans pitie
    jusqu’à l’infini
    Excellence presidant Martely meme si tu es un bourgois , mail il faut penser aux autres. si un grand directeur ne pourrait pas epagner dans cette insecurite , et pour moi un simple citoyen, A bon entendeur salut.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 10:39
    Permalink

    nou pou ke mete assin yo anba kod nou anvi tou nen lakay ke nou se re le nou we pitit peyi a ap mouri kou poul haiti leve kanpe an mwe non non non.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 10:47
    Permalink

    koz lanmo msye a pa semp tande frem sem yo. kom li tap met lod nan bnc e prochen gouvenman pral bezwen yon seri de enfomasyon nan men l gran mesye yo fe touye l. point bar

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 11:04
    Permalink

    mezanmi ki kote peyi a prale,sak ki fem la penn la, tout move zak yo ap kontinye kraze imaj peyi a,an Haiti gen yon tradisyon nan la jistis ki di lanket se pousuiv,tout zak ap komet anndan peyi a, otorite yo pa janm pran sa o serye pou yo jwenn ote zak sa yo, si konsa afe envite investise entenasyonal yo an haitia deja echwe, yon sel bagay map mande Prezidan Martelly fok li fe yon bel pase men nan aparey jistis la, epi se yon obligasyon pou li mete yon fos de jandamri pou garanti sekirite nasyonal pep Haisyen an e pou veye teritwa peyi depi nan Kapital la,provens yo pase nan zon frontalye yo, rive nan zon kotye peyia, fos jandamri sa a dwe genyen inite espesyal aeryen,teres e maritim,si se pa sa aveni peyi a sou gouvenans li ya ap pase tre mal.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 11:07
    Permalink

    Lavi yon moun se yon lavi sakre, chak moun dwe respekte sa. Touye yon moun britalman konsa se yon zak kriminel san konsyans telkeswa nivo enteleksyel yon sitwayen ayisyen ak moun sou late.

    Bandi, kidnape nan peyi Dayiti se de moun grangou ki pa gen okenn respe pou lavi yon moun. Zak kriminel sa yo se de moun ki pa renmen moun ki gen vizyon pou peyi yo sa rann kont peyi a degraba plis chomaj san konte diyite moun kap pedi pou granmesi.

    Fason jan yo kidnape peyi a nan lage chen manje chen nan lari pap janm gen sekirite gratis tout bon. tout zak sa yo pou fe moun kap vini envesti nan peyi a pa pran chans. Se zak byen oganize.

    Mechan sa yo le yap fe zak avan yo touye yon sitwayen se pou yo kesyone tet yo touye moun eske sa bon ou non. Pran sa yo bezwen nan kay la piye sa yo vle, lavi moun an kite l. lap toujou lapou fe menm sa yo vole anko kite pou yo demen.

    Se rezon nou di ke lavi yon moun se yon lavi sakre . Oh mesye malfete sa yo bay lavi yon moun yon souf non oh mezanmi sa se twop. li le pou nou chanje imaj peyi nou sitou bandi ak kidnape yo pou sove lavi yon moun. Mesi ba yon moun lavi pou ka gen yon lot lavi demen pou sove lavi timoun kap vini yo.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 11:28
    Permalink

    Nou pa rete anyen anko poun fe ak peyi sa a.se yon revolisyon serye epi remet peyi a bay yon lot pou dirije nou.mwen pa di,pa gen zak ki pa fet nan lot peyi yo non.men tou lanket yo toujou abouti ak yon rezilta satisfezan pou moun ki pedi a menmle yo pap we moun sa a anko.Men nan peyi tankou ayiti toma lanket toujou ap pouswiv, san kanpe.antouka panse sousa revolisyon an pa avek ayisyen kom chef non, ak yon lot peyi kom chef nou.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 12:04
    Permalink

    Krim sa-a sispek anpil. Li rive nan moman kote Guiteau Toussaint, yon-n nan pi bon grenn jesyonè ayisyen kap dirije yon bwat leta, tap pare-l pou-l lanse yon operasyon pou soulaje eleman klas moyèn » kay pam ». Ki moun ki gen enterè nan krim sa? Eske se yon semp zak banditis tankou tout lèzòt? Krim sa-a sispek anpil…Eske se yon konplo?
    Mezanmi,krim sa-a sispek anpil!

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 12:13
    Permalink

    Je voudrais savoir si la vie est ainsi ? Chers haitiens nous devons nous arranger pour que ces actes ne se reproduisent plus dans ce pays . Un pays disons à reconstruire.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 12:51
    Permalink

    Gen Anpil moun an Ayiti ki tankou « Rapas » sèl mwayen pou yo konbat ak ou le’w gen konesans, se touye po yo touye’w.
    Se sak fè yo pa vle wè dyaspora vinn nan peyi a; yon group moun ki pa janm mete plis konesans so yo, vle akapare peyi a pou se yo menm selman ka kontrole. Si yon moun te instwi nan systèm edikasyon 1920 an, depi ou pa mete plis konesans sou ou, ou an reta.
    Mezanmi, sispann touye moun ki gen konesans! se pou nou mete bet sou nou pou nou kontrekare moun nan. Le nou touye yon moun paske’l gen konesans; epi pou’w pran plas li, ou touye tèt pa’w tou.
    Ase ase touye moun ki fòme nan peyi a; nou pa ka rete ak kank selman nan peyi tankou Les Lamberts, Moises Jn-Charles et autres. Sispan detwi moun ki fòme.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 1:13
    Permalink

    Kodoleyans pou fanmi li, apresa se fini. waw!

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 1:31
    Permalink

    J AI HONTE DE MON PAYS , JE VIS DANS UN FROID QUE J AIME PAS ET COMMENT JE VAIS Y RETOURNER CHEZ MOI.JE TETESSE LA CORRUPTION ET CELUI SEMBLE ETRE UN MODELE DANS SON MILIEU DE TRAVAIL POURQUOI SA MORT.EST-CE UN BON RESULTAT APRES TANT D EFFORT ET DE SACRIFICE POUR SON TRAVAIL ET SON PAYS.LA TERREUR DOIT CESSER IL NOUS FAUT UN HOMME FORT POUR REDRESSER LA NATION.J AI PLEIN DE CHOSE QUE JE VEUX REALISER MAIS JE ME SUIS INQUIET.LA OU JE SUIS JE M INFORME PAS DE CHEZ MOI ET AUSSI J AI LA MEME FORMATION QUE CETTE DISPARITION ET J AIME TOUS CEUS QUI INVESTISSENT DANS LA REUSSITE DE CHEZ NOUS.
    JE PRESENTE MES CONDOLEANCES A CETTE FAMILLE ENDEILLEE.
    ET QUE DIEU LE TOUT-PUISSANT FASSE ECLATER LA LUMIERE.
    NOUS SOMMES TRES LAIDS
    MECHANT SACHEZ QUE LE MAITRE DE LA TERRE NOUS APELLERA EN JUGEMENT .

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 1:35
    Permalink

    Men koze a,Ayiti tounen peyi Babilon,Nou pito bezwen yon peyi tankou jerusalem De JESUS.
    Bandit=peine de mort
    Nou pa ka kite de twa grenn ti san zave ap touye de ti grenn moun ki serye nou genyen se poun touye san zave yo tou.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 1:52
    Permalink

    Nou panse ke tout moun dwe reflechi a sa kap pase nan communaute haitienne nan. Problem chomaj la ak impunite fe menm malere ak malerez paka mache nan lari a. Kote agent de securite President bank lan te ye? Eske systeme de securite ki etabli nan peyi pa desuet?Ki moun ki dwe genyen securite nan peyi a? Senateur yo ? Depite yo? President repiblik la selman? Directeur la Police la? Mwen ta byen renmen vision 2000 ta chache pou nou eske tout moun nan peyi pa dwe gen bon jan sekirite. NOu menm jen fanm ak jen gason ki pap travay, nou mande otorite yo bay peyi a sekirite paske si pa gen sekirite education pou tout moun nan pap ka posib. Creation de richesse ak emploi nan peyi a pap ka komanse.
    NOu mande sekirite! Sekirite! Sekirite

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 3:36
    Permalink

    Souple Bondye di yon mo pou peyi mwen kem ap dechire le mwen ap tande vye bouvel sa yo. Mezanmi pran konsyans non. Moun yo ki fe sa a si yo te ale lekol mwen kwe yo pa tap janm aksepte fe yon krim konsa.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 4:18
    Permalink

    tout sa tipa di yo, se yo mwen tap di tou.

    Map ajoute: tout tan leta ( ekzekitif la, lejislatif la) pa vote dekre ak lwa pou kontrekare bandi yo, nou fek komanse pedi moun ki che.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 4:31
    Permalink

    Se konsa yo bezwen moun tounen vin viv Ayiti. Ou pa tande.

    Répondre
  • 13 juin 2011 à 10:25
    Permalink

    NOU FEK KARE WE PLIS VYE ZAK TOUJOURS PASKE PRESIDENT ACTUEL LA KOMANSE REINTEGRE YON BANN ASSASIN YO TE REVOKE NAN LA POLICE SE YO KAP BALI LI SEKIRITE E SE GUY PHILIPPE KI RESPONSAB POU REINTEGRE VAGABON SA YO NAN POLICE LA SONJE M TOUJOU DI NOU FILM NAN FEK KOMANSE SE MOUN SA YO KI PRAL FE REPRESYON SOU PEP LA LE YO KOMANSE LEVE KONT MOUN KI TAP FE FO PROMES BAY PEP LA EKE YO KONNEN KI PAP KA KENBE NAP SWIV

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 5:02
    Permalink

    le nou gen yon neg tankou guito ki ka ede peyi ya n yo touye li pa gen anket se pou suive depi nou jwen neg kap rape ti moun kidnaping se tire limem kote nou jwen li an fuck juge pa gen tribunal an haiti so se konsa pou mario andresol aji prezidan mattely ou tror slow mete gason sou ou pou deal akneg sa yo depi ou jwen neg sa yo pase lod pou tire yo sou place public se sel konsa pou moun gen la pe nan peyi ya

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 5:14
    Permalink

    ou pa ka fe
    sa pep la di ou wa bat bouda ou nou retire preval pou pa bon pa vini bay moun mem kaka preval tap fe la non se tire tout neg kap fe crime ba yo piki pwazon mem jan avek peyi etranje ou touye yon moun ou paka sove so pou kisa wa fe kaka sa yo prezidan mickey mete gason sou ou paske pep la ap mouri ou tror slow now balon an nan pye ou moutre ou ka fe goal se pa le ou pa sou pou vwa pou tap bay bel pawol now ou sou pou vwa show people what u can do

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 6:25
    Permalink

    Mezanmi,sa fe lapenn we koman nou led…chak fwa yon zak pase tout pitit ayiti yo se pi lwen yo vle mete tet yo…pa gen moun serye ki epanye nan peyi sa…sa fem mal…Ki avni tyimoun nou yo…ki egzanp nou ap ofri timoun nou yo…Nan ki espas nou kite yo pou yo viv….Panse ak fiti ayiti…si se konsa peyi nou an fouti..

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 12:27
    Permalink

    … Mezanmi wo ? ala de traka pou peyim ayiti… ki fè yo pawè sa pou yo fè pou yo komanse wè sa pou yo ta fè pou peyi sa a , se touye yon moun ki te deja sinbolize chanjman yap pale jounen jodiya… krim sa pagen non… Mwen mande Bondye padon , men se pa yon krim konsa konsa kom koi se ta volè… fonn ta egare nèt poun ta pwan sa konsa…an touka jodiya nap plere Guito yon sitoyen onèt , konpetan , senpatik, bon travayè, yon moun ke prezidan an tap bezwen anpil pou edel nan chanjman lap ple a… men fout touye chen tann mèt li… si se yon gwo chabrak ki mande fèt sa li mèt tann toul… yodi se volè adyewidan… yo ta kidnapel yota fè machandaj mande anpil lajan tankou yo abitwe fè… yo pa fè sa yo te gen yon lot misyon ki te touye jesyonè a… nap plere Guito avek espwa ke moun gwozotobwe ki enplike nan aksyon krapil sa dwe konnen ke krim sa a tankou Tousen Louvèti te di low yo te arete…nou konn rès la …mwen pa Tousen men mwen di…krim sa paka rete san pini… afè rat kay sa… fol parèt o granjou…

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 2:01
    Permalink

    J AI HONTE POUR HAITI QUI ATTEND LE RETOUR DE SES FILS POUR AIDER A LA RECONTRUCTION. A TOUS CEUX QUI VEULENT SEKMER LA PEUR CHEZ NOUS JE DEMANDE AU CHEF DE L ETAT D AGIR CONFORMENT A LA LOI.JE NE ME SEMBLE PAS DANS MA PEAU CAR, JE SUIS DANS UN PAYS OU IL FAIT TRES FROID , AVEC UNE TEMPERATURE EN DESSOUS DE ZERO -25-45-10 MOINS 10 25 40 CE N EST PAS CETE VIE QUE JE VEUX JE ME SUIS GRANDI AU SOLEIL DONNE MOI UNE CHANCE. MERCI POUR LA COMPREHENSION
    QUE DIEU AIDE HAITI. CEUX CEUX POUR FAIRE SUITE SALUT A TOUS

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 2:54
    Permalink

    sase trop ato mezanmi fon gouveneman fè yon jan avek bandi asasen kap mache dechepiye moun serye sa yo

    Répondre
  • 14 juin 2011 à 3:17
    Permalink

    peyi a fè moun pè, trop ipokrizi…tout moun pe bay ide. Kounyè a menm, si nou fè yon chèn rive anlè nèt nèt nap ka wè byen.
    Sak ka konprann, konprann !

    Répondre

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *