Haïti/Economie : Mise en place d’un fonds de garantie partielle de crédit

La Banque centrale a lancé jeudi un fonds de garantie partielle pouvant aider à la relance de crédit dans le système bancaire haïtien. Il s’agit d’un fonds de 35 millions de dollars grâce à des apports de 22,5 millions de la BID, de 2,5 millions de la Banque mondiale et de 12,5 millions du Trésor américain.

Ce fonds pourra jouer un rôle fondamental dans le développement du système, selon Charles Castel, gouverneur de la Banque de la République d’Haïti (BRH).  M. Castel précise qu’il s’agit bien d’un fonds de départ qui pourra garantir deux fois plus de crédit qu’il n’a de capital.

Ce qui fait que, avec une garantie partielle de 50 % de l’encours du crédit, ce fonds pourra assurer jusqu’à 140 millions de dollars de crédit, avec probablement un impact certain sur les taux d’intérêt.

À travers le lancement de ce fonds, les autorités haïtiennes cherchent notamment à réduire les risques de défaillance bancaire en Haïti suite au séisme du 12 janvier dernier puis favoriser la reprise des activités économiques en facilitant l’accès au crédit.

« Ce fonds va contribuer à rendre le crédit plus accessible », se réjouit Ronald Baudin, ministre de l’Economie et des Finances.

Le grand argentier de la République affirme, par ailleurs, que le gouvernement s’est également penché sur la situation des petites et moyennes entreprises (PME). Ronald Baudin annonce ainsi la mise en œuvre d’un fonds d’appui aux PME en matière de gestion, de tenue de livres comptables, de marketing, de recherche de marchés d’exportation et de conformité aux standards de qualité.

Cette initiative du gouvernement a été prise en raison des grandes lacunes constatées au niveau des PME liées à la faiblesse de leur capacité managériale.

3 pensées sur “Haïti/Economie : Mise en place d’un fonds de garantie partielle de crédit

  • 17 décembre 2010 à 3:49 PM
    Permalink

    Nou konstate depi ti konkonm tap goumen ak berejenn zafe kredi nan peyi DAYITI TONMA toujou rete yon privilej selman pou sila yo ki deja gen zafe bon.Malere kap bat dlo pou fe be pa janm gen chans benefisye anyen nan zafe kredi labank.Daye le-w paret nan yon bank pou zafe kredi kondisyon yo mete devan-w yo telman red se vire-w oblije vire do-w paske-w pa kalifye.Eske fwa sa-a nan plan sa Minis Finans lan prezante-a malere ap gen chans vreman pou benefisye kredi?Se keksyon sa nap poze tet nou.Nan menm sans sa-a nap profite fe yon rale sou fason leta li menm li bay kredi a anplwaye pal yo nan sa yo rele KREDIPAM lan atrave BNC.Anplwaye leta yo gen posiblite fe sa yo rele AVAL nan KREDIPAM kote yo ka jwenn prete jiska 6 mwa sale ke Ministe Finans tire sou chek yo swivan tan yap gen pou remet kob la.Pa egzanp si anplwaye-a prete 4 mwa sale lap gen pou remet li sou yon period 12 mwa a yon to entere 22% ke nou panse ki egzajere le nou konsidere sitiyasyon mize ki gen nan peyi-a.Si anplwaye-a prete 6 mwa sale yap tirel sou chek li sou yon period 18 mwa toujou a menm to 22% fyel pete-a.Dapre enfomasyon nou jwenn nan bouch anpil anplwaye ak fonksyone leta,se ke yo yo toujou mare pou yo prete kob sa ki sanble ak LAJAN CHANGO paske-yo pa ka regle anyen vreman ak montan yo jwenn lan,sinon ke peye lwaye kay pou anpil nan yo ki se lokate,osinon peye lekol pitit yo.Kidonk,ke se 4 mwa osinon 6 mwa kob KREDIPAM lan paka reponn tout bon vre a bezwen yo,sa vle di se yon monnen epis li ye.Se sak fe se reziye yo reziye yo pranl paske yo pa gen lot chwa yo ka fe pou peye lwaye ki tet neg pa bo isit,osinon pou mete pitit yo nan yon bon lekol.Sak pi red la se ke Ministe Finans ba yo selman yon mwa pou yo pran souf avan yo komanse defalke chek la pou tire kob yo prete-a.Tandis ke pou anpil nan yo depi sou yon mwa kob la gentan fini paske se yon fem kay yo tou peye avel osinon tout lot det yo te deja genyen.Kidonk,yo pa rete yon klou an rezev si gen ijans.Nou panse Ministe Finans ta dwe fe yon pase men nan sistem KREDIPAM lan pou amelyore kondisyon lavi moun kap travay nan leta yo.Nou panse Ministe Finans ta dwe pran prese prese yon mezi pou diminye to entere 22% lajan KREDIPAM lan.Yo ta ka fiksel omwen a 15% pou soulaje malere yo.Answit zafe komanse defalke chek la sou yon mwa pou yo tire kob la merite revize tou.Yo dwe komanse tire kob la sou 3 mwa, konsa moun lan ap gentan rale yon souf avan yo komanse met pye sou koul.Paske nou panse premye misyon leta se asire byen-net chak grenn sitwaywen.Donk,nou panse omwen ti sa-a nou mande la-a mesye dirijan yo ka fe-l pou pemet moun rale yon souf annatandan ke lot pi bon mezi pran pou soulaje mize popilasyon an.Donk,nou souliye 2 pwen enpotan ki se :<>.MEZI SA YO TA DWE RANTRE AN VIGE A PATI PREMYE JANVYE 2011.NOU KWE SE YON BEL ZETRENN PREZIDAN PREVAL TA OFRI PEP LA AVAN LI ALE.NAN DISKOU MENM LAP GEN POU FE JOU SA LI TA DWE ANONSE MEZI SA YO NOU SIGJERE LA-A.Alos balon an nan pye Prezidan an ak Gouvenman an.Se vre nou we yo sot anonse yon ogmantasyon 10% pou piti sou sale anplwaye leta yo ki se yon aksyon ke nou felisite.Men nou panse zafe KREDIPAM lan li pi enpotan toujou pou pemet yon anplwaye leta ka gen ti kras mwayen nan menl pou fe yon envestisman nan yon proje ki ka rapotel kichoy lel fin kouvri depans lwaye kay,osinon lekol timoun ak tout kalite lot det li genyen.Nou mande pou tout lot sekte ta apiye ide sa-a nou bay la.Nou pa save nan zafe ekonomi.Nou panse peyi gen moun,sann pa bezwen site non yo, ki anfom sou kesyon sa ki ka aprofondil pi byen toujou yon fason pou mize nou ka soulaje.VIV YON LOT AYITI.

    Répondre
  • 19 décembre 2010 à 3:38 AM
    Permalink

    YON GOUVENMAN KI RETE MWEN KE 2 MWA AP PRAN INITIATIVE KOSA, SE MANIPILASYON PREVAL LA KAP KONTINYE. SE YON JWET POU FE TIMOUN DODO. YO BEZWEN DEPAFINI AK TI RESOUS KI RETE NAN LETE-A AVAN YO ALE. PREVAL TE GEN 10 ZAN POUL TE METE PROGRAM SA-A SOU PYE, LI PAT FEL, JODI AN LI VLE FEL NAN 2 MWA, RELE BARE VOLE, BARE PREVAL, BARA TAFYATEUR.

    Répondre
  • 19 décembre 2010 à 10:07 AM
    Permalink

    @ ALA TRAKA PAPA.
    MWEN ESEYE KONPRANN REAKSYON-W,MEN KITEM DI-W GEN YON PROVEB FRANSE KI DI :<>.SA VLE DI AN BON KREYOL:<>.GEN YON LOT PROVEB KREYOL KI DI:<>.SA VLE DI TI KRAS TAN KI RETE-A PA KA ANPECHE MEZI SA YO APLIKE AN FAVE PEP LA.SI GOUVENMAN-AN VLE LI KA FE DENYE JES SA-A KI KA OMWEN SOULAJE SOUFRANS MOUN YO E KAP PEMET ANPIL FRISTRASYON YO DIMINYE.MWEN WE-W PALE DE MANIPILASYON PREVAL AP KONTINYE FE.SE VRE NAN POLITIK TOUJOU GEN ANPIL MANIPILASYON,MEN KITEM DI-W BIDJE REPIBLIK LA SE YON TRAVAY TEKNIK KI REYALIZE CHAK ANE FISKAL.DONK OGMANTASYON SALE ANPLWAYE LETA YO DE 10% POU PITI ANNDAN BIDJE-A KI ATENN POU PREMYE FWA 106 MILYA GOUD,PAKA YON MANIPILASYON SI TEKNIKMAN RESET LETA-A PEMET AJISTEMAN SA-A FET.DAYE BIDJE-A PREZANTE 2 MWA AN RETA MEN NOU PAKA DI SE MANIPILASYON KAP FET SI SALE ANPLWAYE LETA YO OGMANTE DE 10%.SA NOU MENM NOU PROPOZE SE YON REVIZYON ZAFE KREDIPAM LAN.SE POU TO ENTERE-A DESANN OMWEN A 15%.EPI ZAFE KOMANSE DEFALKE CHEK LA SOU YON MWA POU TIRE KOB LA PA BON,SE POU YO KOMANSE FE SA SOU 3 MWA POU PEMET MOUN YO RALE YON SOUF LE YO FIN PRETE KOB LA.SA SE YON PROJE DIRAB E NOU PANSE TOUT SEKTE TA DWE MOBILIZE SOU DOSYE SA-A KI NAN ENTERE POPILASYON AN.NOU REMAKE TOUT MOUN KAP FE KOMANTE SOU PANEL SA-A PLIS FOKIS SOU DOSYE ELEKSYON DEBLOZAY KI SOT FET LA.YO PA BAY TROP ENPOTANS A DOSYE SA-A NOU ATAKE LA-A.MEN SA PAP DEKOURAJE NOU.NAP KONTINYE TRAVAY SOU LI NET AL KOLE.MENM SI GOUVENMAN SA-A ALE SAN-L PA FE ANYEN SOU SA NAP BATAY POU LOT GOUVENMAN KAP MONTE-A PANCHE SOU DOSYE-A POU REVIZE SISTEM KREDIPAM LAN AN FAVE ANPLWAYE AK FONKSYONE LETA YO.VIV YON LOT AYITI!!!

    Répondre

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *