Les titres de l’actualité sur Vision 2000

Les probabilités qu’un nouveau séisme majeur frappe Haïti sont très faibles, selon des experts de l’Institut de géophysique américain (USGS). Des affirmations contraires aux récentes déclarations du président René Préval selon lesquelles les risques d’un autre tremblement de terre pire que celui du 12 janvier étaient imminentes.

L’Observatoire National de l’Environnement et de la Vulnérabilité informe avoir enregistré une vingtaine de répliques le long de la faille Enriquillo du 13 au 16 avril derniers. Leurs magnitudes varient entre 1.7 et 3.8 sur l’échelle de Richter.

Des plateformes politiques n’entendent nullement se présenter aux prochaines élections avec l’actuel Conseil électoral provisoire (CEP). L’institution électorale, présidée par Gaillot Dorsainvil, n’inspire pas confiance, selon l’Alternative, Rasanble, l’UCCADE et Liberasyon.

Ces regroupements politiques dénoncent, par ailleurs, la ratification de la loi modifiant celle sur l’état d’urgence ils appellent les secteurs organisés de la société civile à la vigilance pour empêcher un retour à la dictature et la violation des droits humains par l’Exécutif.

Ils étaient plusieurs dizaines à avoir les rues lundi aux Gonaïves pour exiger le départ de René Préval. Ces manifestants désapprouvent le vote de la loi d’urgence modifiée par le Parlement.

Les 2.200 soldats américains encore sur place en Haïti quitteront le pays le 1er juin prochain. C’est ce qu’a informé lundi le général ken Keen de l’armée américaine.

Une pensée sur “Les titres de l’actualité sur Vision 2000

  • 20 avril 2010 à 12:39
    Permalink

    C’est la difference entre un president defaitiste et des experts responsables qui pensent qu’il faut rassurer la population.

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 1:46
    Permalink

    Kote preval te jwennn ak pil pawol sa yo li te vinn bay la .
    gen le tou li tepale konsa sete pou l te ka fe senatel yo magouye pi byen pou yo te ka vote lwa yo a.

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 4:44
    Permalink

    Apre « DEAL » Prezidan Preval ak Sennate nen fret yo e depite souflantyou yo, pou’l te kapab
    ranpote kokenn chenn VIKTWA saa ke menm Baby Doc pate kapab ranpote nan fen rey boutdi diktati liya, se younn nan pigwo desepsyon pou litou, loske se ak pwop bouch li te anonse Nasyon wan ke li dwe pare’l pou’l al fe fas ak yon GOUDOU / GOUDOU ki pral pired pasesa jou madichon 12 janvye 2010.

    Savledi kisa ? Sa vledi ke le se yon Ofisyel,  » NON PAS DES MOINDRES, S’IL-VOUS-PLAIT, LE PREMIER CITOYEN DE LA NATION » tout sa’w di, menm anba babankou’w, li OFISYEL tou OTOMATIKEMAN. Pwenba.

    Le sa’w diya pa chita ni kanpe sou ANYEN, ou montre OTOMATIKEMAN tou ke’w pagen ni SANS RESPONSABILITE, ni SANS ADMINISTRATIF tou. Kidonk, w’pa alaote de pos’w okipeya. Tout moun konnen ke bourik temel abiye kouzezwa, w’mennen’l a Pari (frans),w’te met bouche bouch li, kon’l midi fok li ranni. Savledi ke W’ pakab bay sa’w pa posede….. Mwen kwe ke restavek’w yo we kiyes yo genyen kom chef. ALADESALMALAZA POU MANMAN CHERI NOUWAN.
    (aswuiv)
    Male.
    0420/2010

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 5:08
    Permalink

    Mwen tande L’O E A pa Sekrete Jeneral Annapre’la te rantre an Hayiti pou vin we ak denaweyo lafezabilite eleksyon nan fen lanneya. L »O N U tou ap voye Egspe li tou pou menn kesyon wan. Sise vre, mapdi malgre ke se gwo save yoye, yo genle pedi ant yon ak de fey. Poukisa ?
    Se toubonman, le yon moun osnon yon pep anba LWA DIJANS, seke li PEDI SITWAYENTE’L. Dapre lalwa le’w pedi dwa sa, OU PAKAB PATISIPE NAN ANKEN ELEKSYON. Kidonk Preval ak Lespwa dezespwa ki chanje non’l an INIKITE, kom se egspe yoye nan Seleksyon, yo gentan anmezi jounen jodiya menm pouyo pibliye list tout depite ak sennate lejislati kap vini yan.
    Lor’w konn kouri, fok’w konn kache tou. Ti Renne monche, met Damis pat fe lekol liya pou’w selman non. !!!
    Yon lot bo nan pase men nan manman lwa peyi ya, w’pat mande pou prezidan sotan an gen dwa pou’l CHWAZI renplasan’l tou ? Wa voye repons la pou mwen souple.

    Mesi bokou.
    Male,
    04/20/2010

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 6:07
    Permalink

    Kesyon seisme ke yo te prevwa sa sete strategie politique ke preziden Preval te itilize pou li te ka fe modification loi d’urgence l’an pase malheureusement palmentaire nou yo pa we lwen yo pran nan kou sa.En depi de toutes les critiques Preval est le meilleur de tous les politiciens haitiens car il les dirige comme le vent qui dirige une feuille d’arbre,l’exemple de Paule Dennis est claire dans cette question de loi d’urgence il montre encore sa capaciteede controler la classe plitique en utilisant cette question de prevention d’un nouveau seisme Se pi gwo politisyen ke haiti konnen

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 8:29
    Permalink

    Au milieu des aveugles, le borgne est Roi!!!

    Lap bat tout moun sou teren lakay yo. Rezon an senp? Paske nou tout ap chache fason pou anpeche jenès la genyen bon Edikasyon ki pou vinn rann yo autonome. Nan rive konnen dwa ak devwa yo antanke Citoyen yon peyi.

    Se menm nou menm ki konn ap itilize pèp la ak ti jenès la pou nou ka gen pouvwa tou nan move kondisyon, epi kokoratize baz peyi a (Haiti) ki se Edikasyon.

    Nou tout konn patisipe nan trennen jèn yo nan koripsyon pou nou ka gen pouvwa. Aprè nou pèdi pouvwa a, lot la pase li pran menm ti jenès la, li trennen yo dèyè li, ak ti bouda lajan (podiab se pa fot jèn lan li wè li pa gen espwa), epi koulye a ou menm ki te Roi a vin pa anyen devan menm moun ou te pran pou te ba ou pouvwa a. Paske lot la pase men pran yo. Rezon? Se paske yo (ti jenès) pa gen bon Edikasyon, epi yo pèdi autonomie yo.

    Map repete nou sa ankor: Toutotan se tèt ou, ak rive gen pouvwa sal nan fè makak ak zonbifye pèp la, nap fè, nou fenk kare nan mizè, epi Haiti apèn komanse vide nan twou. Epi Jenès la fenk komanse pran kou. Paske se zonbifye yap zonbifye Jenès nan koripsyon, epi kenbe tout richès peyi a nan men yo.

    Antouka, mwen gen konfyans ke Haiti ap chanje. Paske fok klas jenès ki la a, separe ak ansyen koriptè sa yo ki la a. Si se pa sa nou antrave. Paske pa gen okenn egzanp nan peyi a pou jenès la swiv. Yo (sa ki di se Dirijan yo ye a) tout se koriptè, Mèsenè. Pa gen Nationaliste ek Patriote kap defann aveni peyi d’Haiti.Epi ki ap di kisa ti jenès ki la a pral jwenn nan 10, 20 ane kap vini yo? Se regle zafè yo, epi fè lot peyi pase yo nan betiz.
    Ou pa wè se communauté internationale kap di sa pou yo fè. Ki kote sou latè, nan yon peyi ou wè bagay konsa? Selman Haiti. Yo pa gen wi, yo pa gen non. Jodi a yon di yon pawol, demen yon lot. Epi sa ki pi rèd, se nan Urgence yo fè Maitrise ak Doctorat. Pi gwo bagay Dirijan Haitien ka fè se ijans. Rapid yap ba ou sa a, sou 2 chèz. Paske se la regleman ap fèt pi byen. Bon vwayaj mesye. Antouka, istwa pap fini, lap bay nouvel kanmenm.

    Jenès la (sa ki gen pi piti ke 18 ane yo), pran pasians, paske mwen kwè nan separasyon ki pral fèt ant jenerasyon koriptris sa a, ak jenerasyon Jenès ki nan laj mwens ke 18 ane yo. Pran payans. Nap travay pou sa.

    Batay la komanse epi ak Pouvwa Bondye nap pote viktwa.

    Vive la nouvelle Haiti avec les jeunes de moins de 18 ans.
    Dans toute règle, il y a toujours des exceptions. Il existe encore des personnes (Haitiens et Haitiennes) qui ont plus que 18 ans, hormis la clase d’âge définie, qui sont très sérieuses qui sont pour l’avancement d’Haiti tout en musant sur l’avenir des jeunes.

    Merci

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 8:30
    Permalink

    Au milieu des aveugles, le borgne est Roi !!!

    Lap bat tout moun sou teren lakay yo. Rezon an senp? Paske nou tout ap chache fason pou anpeche jenès la genyen bon Edikasyon ki pou vinn rann yo autonome. Nan rive konnen dwa ak devwa yo antanke Citoyen yon peyi.

    Se menm nou menm ki konn ap itilize pèp la ak ti jenès la pou nou ka gen pouvwa tou nan move kondisyon, epi kokoratize baz peyi a (Haiti) ki se Edikasyon.

    Nou tout konn patisipe nan trennen jèn yo nan koripsyon pou nou ka gen pouvwa. Aprè nou pèdi pouvwa a, lot la pase li pran menm ti jenès la, li trennen yo dèyè li, ak ti bouda lajan (podiab se pa fot jèn lan li wè li pa gen espwa), epi koulye a ou menm ki te Roi a vin pa anyen devan menm moun ou te pran pou te ba ou pouvwa a. Paske lot la pase men pran yo. Rezon? Se paske yo (ti jenès) pa gen bon Edikasyon, epi yo pèdi autonomie yo.

    Map repete nou sa ankor: Toutotan se tèt ou, ak rive gen pouvwa sal nan fè makak ak zonbifye pèp la, nap fè, nou fenk kare nan mizè, epi Haiti apèn komanse vide nan twou. Epi Jenès la fenk komanse pran kou. Paske se zonbifye yap zonbifye Jenès nan koripsyon, epi kenbe tout richès peyi a nan men yo.

    Antouka, mwen gen konfyans ke Haiti ap chanje. Paske fok klas jenès ki la a, separe ak ansyen koriptè sa yo ki la a. Si se pa sa nou antrave. Paske pa gen okenn egzanp nan peyi a pou jenès la swiv. Yo (sa ki di se Dirijan yo ye a) tout se koriptè, Mèsenè. Pa gen Nationaliste ek Patriote kap defann aveni peyi d’Haiti.Epi ki ap di kisa ti jenès ki la a pral jwenn nan 10, 20 ane kap vini yo? Se regle zafè yo, epi fè lot peyi pase yo nan betiz.
    Ou pa wè se communauté internationale kap di sa pou yo fè. Ki kote sou latè, nan yon peyi ou wè bagay konsa? Selman Haiti. Yo pa gen wi, yo pa gen non. Jodi a yon di yon pawol, demen yon lot. Epi sa ki pi rèd, se nan Urgence yo fè Maitrise ak Doctorat. Pi gwo bagay Dirijan Haitien ka fè se ijans. Rapid yap ba ou sa a, sou 2 chèz. Paske se la regleman ap fèt pi byen. Bon vwayaj mesye. Antouka, istwa pap fini, lap bay nouvel kanmenm.

    Jenès la (sa ki gen pi piti ke 18 ane yo), pran pasians, paske mwen kwè nan separasyon ki pral fèt ant jenerasyon koriptris sa a, ak jenerasyon Jenès ki nan laj mwens ke 18 ane yo. Pran payans. Nap travay pou sa.

    Batay la komanse epi ak Pouvwa Bondye nap pote viktwa.

    Vive la nouvelle Haiti avec les jeunes de moins de 18 ans.
    Dans toute règle, il y a toujours des exceptions. Il existe encore des personnes (Haitiens et Haitiennes) qui ont plus que 18 ans, hormis la clase d’âge définie, qui sont très sérieuses qui sont pour l’avancement d’Haiti tout en musant sur l’avenir des jeunes.

    Merci

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 10:17
    Permalink

    Mezanmi mwen pap fin akize prezidan an nèt. Paske mwen sonje pa gen lontan desa, vè fen mwa fevriye a se menm moun USGS sa yo kite soti yon bilten ki te di konsa ke:

    -Ant 23 fevriye ak 23 mas gen 55% chans pou gen yon tranbleman detè 5+;
    -Ant 23 fevriye ak 23 me, chans lan se 80%;
    Ant 23 fevriye 2010 ak 23 janvier 2011, chans lan se 95%.

    Eske se reve mwen te reve sa oubyen, moun USGS yo tounen sou pawol sa yo???

    Répondre
  • 20 avril 2010 à 10:18
    Permalink

    Mezanmi mwen pap fin akize prezidan an nèt. Paske mwen sonje pa gen lontan desa, vè fen mwa fevriye a se menm moun USGS sa yo kite soti yon bilten ki te di konsa ke:

    -Ant 23 fevriye ak 23 mas gen 55% chans pou gen yon tranbleman detè 5+;
    -Ant 23 fevriye ak 23 me, chans lan se 80%;
    Ant 23 fevriye 2010 ak 23 janvier 2011, chans lan se 95%.

    Eske se reve mwen te reve sa oubyen, moun USGS yo tounen sou pawol sa yo???

    Sanble tout moun sou blòf.

    Répondre
  • 21 avril 2010 à 12:44
    Permalink

    depi le mwen konn ti peyi sa,li toujou gen yon sel bagay kap pase laann.SE ELEKSYON.preval ou gen sou ou monche.ou fout bon tout bon.mechan…

    Répondre
  • 21 avril 2010 à 2:32
    Permalink

    Se pou pep Ayisyen sispann vote kokorat, neg sot, analfabet, teyoris, Rene preval se yon geni di mal…..epi pou we wi mesys…on ban n neg ki tal lekol ap fe tichen nan pye malpwopté a wi…si nou pran egzanp senate yo, depite yo ak yon ban lot swadizan ofysyel….an y kom se kokorat you tout ye…Bon Dieu kilè pèp Ayisyen ap jwen n yon chans?

    Répondre
  • 22 avril 2010 à 6:33
    Permalink

    SALUT!
    KONPARTIOT MWEN YO,
    MWEN FINI PA REMAKE NAN CHAK ENTEVANSYON KE NOU FE NOU ENSISTE ANPIL SOU YON KONSEP KE YAP FEN N REPETE SAN N PA VREMAN PRAN KONSYANS DE LI,KI SAL YE SE SA W RELE NOUVEL AYITI A.MWEN PA FIN WE TWO KLE NAN KONSEP SA E SI W PEMET MWEN ANTAN MOUN N KI INIORE KONSEP SA POSE W YON TI KESSYON.
    DAKO SI YO VLE FE W KWE NOUVEL AYITI YA POSIB NAP DAKO TE GEN YON ANSYEN ESKE YO GEN M DIW ANTAN K’AYITIEN ANSYEN AYITI SA KI SAL TE GEN LA DAN?E KI SYMBOL LI TE GENYEN ANTAN KE DRAPO E KI TRADISYON N TE GENYEN ANTAN KE PEP?

    POU M KA FINI MWEN PANSE SE PA AYISIEN POU CHANGE SE ENSTRIKSYON AN KI POU TUONEN JAN N TEYE AVAN E FOK LI PASE PA TRADISYON NOU KI TE RETIRE N NAN L’ESKLAVAJ,ENFIN FOK ENSRTIKSYON SA VRE KOMANSE PA DI NOU KI YES DESSALINES YE ET LES AUTRES.PASKE MOUN N SOT PA BAY LIBERTE!

    Répondre

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *