Décès du chanteur et tambourineur Lénor Fortuné, dit Azor

AzorLe célèbre musicien et tambourineur haïtien Lénor Fortuné, dit Azor, est parti pour l’au-delà samedi soir, à l’âge de 46 ans, à l’Hôpital Bernard Mevs à Port-au-Prince, avons-nous appris.

Avec son groupe « Rasin Mapou », Azor s’apprêtait à performer à Saut d’Eau (Ville Bonheur) à l’occasion de la fête de Mont-Carmel, plus connu sous le nom de  Vierge Miracle Saut d’Eau.

Le musicien a été transporté d’urgence à l’Hôpital Bernard Mevs en raison d’un malaise. Il n’a pas pu faire le déplacement pour aller performer à cette fête qui  attire chaque année de nombreux  visiteurs venus de part le monde.

Une pensée sur “Décès du chanteur et tambourineur Lénor Fortuné, dit Azor

  • 17 juillet 2011 à 9:12 AM
    Permalink

    46 lanne nou konen sak pase zanmimyo ,frem yo kouzinm yo djab la pa nan jwet bat tanbou se kilti nou men la pli pa nan nou eeske se pou granmetla kreate linive ya nap batli eben azow se koulieya bagay yo komanse ,bow isit se pou yon ti bout tan nou vin viv men lot bow wa nou pwal fe anpil lanne nou pwal tan jou jigman adios azow .

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 10:42 AM
    Permalink

    Bon si w se yon kretien ou konen gen plis jwa nan syel la pou yon repentan ke 10000juste ki pa bezwen repantans.Ou manke devwa w menn jan ak mwen tou paske Bondye pral mande nou ki sa nou te fè pou Azor sispann bat tambou a anko,hélas nap koube tèt nou. La vie yon kretyen menn jan ak yon payen se 70ans, 80 ans pou sa kipi robuste yo anplis de sa se pène ak doulè ane anplis yo pote(psaumes 90:10). Azor mouri, menn nap invite tout mounn kite konn tande mizik Azor yo ke ak menn tambou sa nou ka bay Bondye glwa tou konsa lè nou va mouri na va ale repoze pou nou tann Jezi kap retounen au son de la trompette. Kom mwen pa konnen si Azor te mouri ak Jezi kom sovè pesonèl li,lap wè Jezi lè lap tounen, si oui li va enleve ak li pou letènité(1 Théssalonisien 4:16).

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 11:44 AM
    Permalink

    Eske gen moun ki konnen kisa li te genyen, si li te

    gen pwoblem kadyak…?

    Kom nou pa konn ki le nap mouri, ranje zafe nou ak

    Bondye, le saa ya ka di: ‘ale an pe’.

    Sinon, bon … sinon

    yo pral pran zonbi’w, yap bat ou,

    ce sera le tourment eternel.

    Jesus sauve encore; empressez vous pendant qu’il est temps.

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 6:02 PM
    Permalink

    Nou koube nou byen ba devan nonm sa ki pat janm wont kilti nou an,ki te toujou reprezente kilti sa tout kote li pase.Mwen pa nan menm kan ak Azor men mwen respekte monsieur a paske li pat jete trdisyon ak kilti Ayisyen an,comparativement ak yon bann ayisyen kap pran tradisyon ak kilti blan epi yo jete sa ki pou yo wa komsi pa blan se pou bondye sak sot an afrik la se pou dyab loooooool.Men kilè na kite sotte?
    viv AYITI
    viv ayisyen
    viv Dessalines!!!

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 7:28 PM
    Permalink

    Mes condoléances à la famille Lénor Fortuné. Un jour de fete, un jour de deuil, la vie est faite en un clin d’oeuil. Mes amis, soyez prudents, la vie sur terre est fragile, consolez vous réciproquement.

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 9:30 PM
    Permalink

    SETE YON MOUN KITE TE GENYEN ANPIL TALAN VRE MELEREZMAN SE PAT NAN SERVICE BONDIEU LI TE METE TALAN LI YO LI PEDI KO A ELI PERDU NANM LI TOU KOTE LWA KI KONN AVEL YO TOUT KOURI KITEL MEN BONDIEU PA JANM KOURI KITE PITIT NAN BEZWEN MWEN REGRET SA POU OU AZOR LOT SA KI VIVAN YO CHERCHE BONDIEU LAVI TRE KOUT PI BONE SE GRANM MATIN KE BONDIEU BENI NOU

    Répondre
  • 17 juillet 2011 à 10:48 PM
    Permalink

    mon Cher George mwen pa d’accord ak ou non. Nonm nan te lan te lan yon wout tres dwat. Fason wap pale la de azor se rezilta lavaj serveau blanc fe lan tet Indians ak neg tankou. Mwen pense si c pat religion blanc ki fe ‘w kompran religion afriken ak kilti afriken ou indigiene se bagay diable, ou pa tap ose di sa’w di azor wa. Se konsa ke blanc rive pran kontrol leu li mete pwazon sa’ah lan tet tout ti-konverti yon lan fe yo komprenn kilti indigiene, religion indigien et tout sa ki pa origine d’ Europe komm lang marternel, kilti, genre mounn habille etc se sovajri ou diabolik. Mon Cher tout sa mwen kapab di ke AZOR te lan wout dwat et m’sien te fe travail Li tres bien et li te reprezante ayiti avek grandeur. Tout mounn kapab servi bondie lan ke yo vle ke’l te vodou, musulman, Mormon, Christian, judaism, Bahai, etc tout ap fe travail yo.

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 12:05 AM
    Permalink

    Ki moun ki mete nou kom jij pou di ke Azor pap sove. Se Bondye sel ki deside ki moun l’ap pran mennen lakay li.

    En parlant de sa, m’ t’ap kontan tande on bel vwa konsa k’ap chante « Amazing grace ». M’sye te dwe gentan fe plus nan musik peyi-a. Podyab.

    By the way, misye te soufri maladi suk.

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 4:20 AM
    Permalink

    adieu Azor, nou tout gen pou pase pa chemin sa. men, nou pa prale menm kote’. malerezman zo`zor pat pran chemin ki bay lavi-a, si c pa yon meya koulpa dernye’ minut misye ta fe` pandan lap gagare’, Asure’man misye’ ta dwe’deja nan men lusifer! men c Bondye ki konnen tout bagay ou pa janm konnen. Antouka, kondoleans a fanmi,zanmi,melomane kout tambou misye yo.

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 5:26 AM
    Permalink

    @ SAIT TURON SE PA YON JUJMAN KEM FE AZOR NOU TOUT KONNEN GENYEN DE CHEMIN NAN LAVI A ROUT BONDIEU FE A KI PROP LA AK PA SATAN AN KISAL AZOR TE CHWAZI ONORE SATAN SE YON CHWA LI FE E NOU TOUT KONN SA SI SE ROUT SATAN AN LI TE PRAN DAPRE LABIB LI PAP SOVE PA VIN PRAN POZ IDEOLOG NOU DI SE RELIJYON AFRIKEN RELIJYON INDIJEN NADIM KOTE BAGAY SA YO MENNEN LAFRIK SE KONTINAN KI PI POV NAN MOND EKI PISAL SE HAITI KI SERVI VODOU PLUS AN AMERIK MEN SE HAITI KI PI POV LE NAP SERVI BAGAY KI SAL LI FEW TOUJOU SAL AZOR PRAL NAN LANFE PASKE SE PAT BONDIEU LI TE KONN BAY GLWA AK KONESANS LI

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 7:37 AM
    Permalink

    A ceux là qui se considèrent supérieurs à Jésus Christ Notre Sauveur à tous, je les exhorte à méditer ces paroles tirées de l’évangile de Matthieu:

    « Mais ils (nou min’m ban hypocrites » lient des fardeaux pesants et difficiles à porter, et les mettent sur les épaules des hommes, mais eux, ils ne veulent pas les remuer de leur doigt.
    5 Et ils font toutes leurs oeuvres pour être vus des hommes; car ils élargissent leurs phylactères et donnent plus de largeur aux franges de leurs vêtements,
    6 et ils aiment la première place dans les repas et les premiers sièges dans les synagogues,
    7 les salutations dans les places publiques, et à être appelés par les hommes : Rabbi, Rabbi !

    Qui êtes vous pour juger?

    Matthieu 7.1. Ne jugez point, afin que vous ne soyez point jugés.

    2 Car on vous jugera du jugement dont vous jugez, et l’on vous mesurera avec la mesure dont vous mesurez.

    3 Pourquoi vois-tu la paille qui est dans l’œil de ton frère, et n’aperçois-tu pas la poutre qui est dans ton œil?

    4 Ou comment peux-tu dire à ton frère: Laisse-moi ôter une paille de ton œil, toi qui as une poutre dans le tien?

    5 Hypocrite, ôte premièrement la poutre de ton œil, et alors tu verras comment ôter la paille de l’œil de ton frère.

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 8:40 AM
    Permalink

    Arettez de juger Dieu seul sait qui fait son chemin.je felicite Monsieur Azor car il n’etait pas un colonise. Paske li fe kilti tradisyion yo rele vodou-a konnen patou nan mond nan. Mwen kontan anpil deske yo pa ka fe lavaj de servo pou mwen. mwen renmen kilti anpil, apske tout kote-m pase antant qu’artiste m toujou voye ayisien monte
    ; viv Ayiti , aba tout kolon

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 9:56 AM
    Permalink

    Konpatryiot,nou Salwe’w!

    Relijyon an admèt esklavaj tandis ke tradisyon pa genyen l’esklavaj la dan’n nap konkli pou’n di ke relijyon an foseman anba tradisyon an.E,lè tradisyon an shwazi yon moun’n pou fè mesaj li pase a travè l’humanite moun sa a pa mouri jan profan’n yo konpran’n li an,men nap prefere di nan langaj tradisyon an moun sa a trevèse e la va toujou sèvi nou sou yon lot Plan ki depase enteligans Ekol relijyeze yo osnon inivèsite sa a kap fome moun’n pou mete l’humanite nan Esklavaj!

    Au commencement ètait la Tradition,
    Et la Tradition ètait avec Dieu,
    Et la Tradition ètait Dieu.
    Elle ètait au commencement au près de Dieu,
    Tout fut par Lui,
    Et sans Lui rien ne fut.
    De tout être Elle ètait la Vie,
    Et la Vie ètait la Lumière des hommes,
    Et la Lumière luit dans les ténèbres,
    Et les ténèbres n’ont pu la repousser.

    EVANJIL DE SAINT JEAN.

    AVEK OSNON SAN LA RELIJYON NOU PA PI-PAL!

    SAK KAPAB KAP KONPRAN’N!

    DESSALINYENMAN NOT!

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 12:01 PM
    Permalink

    Konpartyiot,nou Salwe’w!

    O!nan sans sa a nap pwofite pou raple Pep la osnon limanite en general ke Relijyon yo pa depaman ak tenèb pou’n ka pi klè pou moun kap pale Tradisyon an mal osnon ki mal konpran’n li pa mank eksperyans:

    Relijyon an sanble tankou de gout dlo ak tenèb la!

    SAK KAPAB KAP KONPRAN’N!

    TRADITIONELMAN NOT!

    Répondre
  • 18 juillet 2011 à 8:09 PM
    Permalink

    Mes Sinceres condoleances a la famille Lenor Azor et paix a son ame.

    Répondre

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *