Haïti/Commission civile-Armée : Les 40 jours alloués insuffisants

gredL’historien Georges Michel n’écarte pas la possibilité de faire partie de la commission civile qui devait statuer sur le rétablissement la nouvelle Force Armée.

Cependant, dit-il,  les 40 jours alloués à ladite commission ne lui seront  pas suffisants, vue l’immensité du travail qui lui incombe.

Elle va travailler de sorte que le rapport puisse être finalisé en mai 2012, a indiqué Georges Michel.

Notons que l’arrêté  devant nommer la commission civile pour le rétablissement de l’Armée droit être publié ce samedi selon le premier ministre, Garry Conille. Elle sera composée de 7 membres, dont d’anciens membres des FAD’H, a annoncé le docteur Conille.

Une pensée sur “Haïti/Commission civile-Armée : Les 40 jours alloués insuffisants

  • 27 novembre 2011 à 2:39 PM
    Permalink

    Lame siya,pate janm vo piptabak deja, kouliyeya wou pa bezwen pale de kisa’l pra’l ye.Ler Jwal AVRIl te soupouvwa a, tegen yon ti solda lot bor fwontyer lakay vwazen, kite vini Souflete yon lyetnan Ayisyen kisa lame pope twel la terenmet, kom reyaksyon? Depi Jwal la, joukrive nantisolda yo tout moun te rale keayo foure’l anba vantayo. Si sete tipep la debra balanse, debra pandye kite menm mennaseyo, se dechikete, yo t’ap dechikete yo.
    Lariya fe nou konnen ke bato nan rade Tigwav osnon Miragwane nanyo, ke kaptenn nan ape fer ANGRAN ake ajan ladwan nanyo, se zam ke’l pote Martelly ki achte yo nan kontrebande sou mache // layo ake fon lajan li ranmase swadizan pou voye ti moun lekol la.
    Lafimen pa janm leve san dife.Mouche Merisier pedi dyob Minis Levasyon Nasyonnal la, paske lite twocho douvan bann nan, ler lifer pep la konnenn valer lajan kigentan nan kes leta.Wou pawer ke labanyer tonbe souli. Mwen tedi’n sa deja. Raple nou ke mwen te di’n ke lajan ki ape ranmase sou non pwoje voye timoun lekol layo, se nan gorjet lame san manman an, ak lame anwoz la ke li pra’l desann.
    Si Martelly pate soublof, se ogmante pouli ta ogmante kapasite dakey chak lekol nasyonnal layo, pou bayo lopotinite neseser, pou resevwa timoun ki nan laj pouyo ale lekol yo.
    Pep Ayisyen, si nou pa pran lari ya, bat chalbarik deyer TISIMON TETKALE,nava WER karem anvan joud’lan.Le’n gad nan mont annou, na vawer kiler lifer tande !!! Menm lajan sila ap sevi pou mete kanpe pati politik M M T K A a ki vledi MICHEL MARTELLY TET KALE. Se pati politik sa a yo tape forme nan Petionville la , lor yo te anpeche menm jounalis al asiste sa yape fer lersa a; egsepte Radio Martelly ya, radio sousou wa, si’w pa gen envitasyon, deyor wap rete.
    Pep Ayisyen !!! SI NOU PA RELE PRAN LARI, nava VALE gwopous annou san noupa konnen. Nougen twop pryorite , pou se lame TSTK chwazi pou’l mete douvan. Nan lenpass nouye la,jounen jody ya,kom PRYORITE,yon gouvenman moun kigen tetayo byen jouke soutetayo,tadwe:
    1.- LEVE PEP LA NAN LARIYA, ANBA DRA SAL SAYO.
    2.- EGZIJE l’ONU POU DEGAJE’L SILON MIZI MADICHON’L POU METE/POU BONBADE MINISTER SANTE PIBLIK AKE VAKSEN, ANPIL, ANPIL VAKSEN POU EDE’N LIMITE DEGA KOLERA A,BATI LOPITAL NAN TOUT RAKWEN PEYIYA.
    3.- BAY MINISTER LANVIWONMAN PLIS ATANSYON, PI GWO MOSO NAN BIDJE NANCHON WAN, POU NAN DE(2), TWA (3),KATRAN ( 4 AN) POU OMWENS RANNNOU MWENS EGSPOZE A DEZAS NATIRELYO.
    Pep Ayisyen, si Martelly bezwen bay anpil jenn yo ake ansyen koleg FRAPH liyo travay vre litap « D’UNE PIERRE FAIRE DEUX [2] COUPS):
    Bay bizawell, tatawell liyo travay ,nan Minister LANVIWONMAN, pandan ke li komanse pa VANN yon bel IMAJ de NOTRE PERLE des ANTILLES.
    Si wer pawer, se lame’l mande anraje pou’l remete DOUBOUT, »(Entre les Lignes), genyen yon entere INNAVWAB e INNAVWE, TANDE… MWEN PAKWER DITOU NAN NASYONALIS DESECHAN sayo.
    Yon lot enfomasyon kicho, tankou pate cho. Si, jouk kouliye ya,Martelly fer KEP sousou wa pran rak, jouk koulieyeya, li pankor pancke’l sou dosye eleksyon yon 1/3 nan sena a, sou eleksyon lokal layo pou Majistra Konminal, KASEK, ASEK elatriye, se woule l’ap woule korli pou pati politik liya MMTK Michel Martelly Tet Kale ya fini pran jaret, pouli enskri pati ya nan Dept LENJISTIS liya, Dept LENTERYER, ELATRIYE, se ANNAPRE, li pra’l ale benyen peyiya ake kandida nan tout post yo, nan peyiya, lersa a, kolonn sennater lawont yo tankou Lambert, Latortue elatriye, va pete BRET, bret, bret, bret…..
    Martelly ap lolo yotout.

    Répondre
  • 27 novembre 2011 à 5:46 PM
    Permalink

    Senate,M pran tan poum li mesaj 2 grenn goch ou a.m konnen ou se yon anti chanjman,GNB ak tout lot ou konnen yo.tanpri senasyel bay peyi a yon chans poul avanse,Nan sa nou ye la m pa kwe nou gen tan pou nou youn ap voye sou lot.nan pos ou ye a sonje se pep la ki mete w tou,Men li pa mete w pou vin ampeche timoun ak lekol,Fe difamasyon sou prezidan.ou met fe sa w vle pa gen etidyan kap vin pran lari pou okenn vagabon abiye anko.nou fout konprann sa kap pase a yap mare n kanmenn pour l’Histoire

    Répondre
  • 30 novembre 2011 à 5:52 PM
    Permalink

    @ Natif Natal ou we loin wi frem chapo !! Se pou Senate la honte sa al pance sou dossier evade prizon ki Depute jodi ya ,kap reprezante pays ya a l’etrange ya pito .Paske tout moun konnen arestatyon li te illegal men.Yo fini fe droit yo respekte nan sanktyone exekitif la.Ki donk lot nivo travay la se pou yo leve imilite zenglendo a poul reponn kestyon la justice.Mwen disa kan meme men mwen konnen sa pap jan’m fet paske Anel tap travay pou yon ekip pa pou tete pa li.Ki donk yo pap jan’m kite la justice pran Anel paske yo pral rive sou yo tou.Sel bagay mwen konnen si yo mete Gousse nan tete justice la yap oblije fe sa pou yo feya paske M. Gousse se pa peur chayy liye.Lap mete juge ki gen provizyon pou sa devan epi li deye pou al arete vagabon yo kote yoye .Paske Parlement Haitien yan pa yon refige pou bandi,drog dealer,kadejake,volo machin et latrie…

    Répondre

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *